<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="fi">
	<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Rammac</id>
	<title>SshyWiki - Käyttäjän muokkaukset [fi]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Rammac"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php/Toiminnot:Muokkaukset/Rammac"/>
	<updated>2026-04-06T02:30:04Z</updated>
	<subtitle>Käyttäjän muokkaukset</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.31.1</generator>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja_-_Pern%C3%A5&amp;diff=13167</id>
		<title>Pernaja - Pernå</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja_-_Pern%C3%A5&amp;diff=13167"/>
		<updated>2014-03-17T14:38:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernaja on tunnettu 1300-luvulta asti, lähinnä kirkkonsa ansiosta. Kivikirkko lienee rakennettu 14-sataluvulla. Ennen sitä oli luultavasti puukirkko.  Paavillinen kirje 1300-luvun lopulta lupaa veroalennuksen sille joka käy kirkossa.&lt;br /&gt;
Pernajasta on kirjoitettu laaja historiikki esim. Antell ja Siren.&lt;br /&gt;
Antellin (Pernå sockens historia, kolme osaa) väittämä että Pernajan olisi perustanut skottilainen Teit of Pirn tuskin pitää paikkansa.&lt;br /&gt;
Pernaja ja sen historia tulee esille myös siellä olevien kartanoiden kautta. Näitä ovat esim Suursarvilahti, Tjuasterby, Malmgård ja Tervik.&lt;br /&gt;
Creutz suku omisti aikoinaan suurimman osan Pernajasta ja osan Pyhtäästä.&lt;br /&gt;
Pernaja liitettiin Loviisan kaupunkiin v 2012?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
Jakob Faggot on kirjoittanut Pernajan asutuksesta v. 1750, että siellä asui 2022 miestä ja 2264 naista (summa 4286). Silloin siellä oli 170 1/2 manttaalia ja 334 taloa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä joka tunnetaan 1500-luvulta on Fantsnäs, katso historia alla.&lt;br /&gt;
http://rammac.eu/uusi_sivu_1.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Fantsnäsin Kylässä oli kolme taloa Smeds, Weckas ja Nikus. katso http://rammac.eu/uusi_sivu_1.htm&lt;br /&gt;
Ratsumestari Daniel Golowitz (myös Daniel Ryss) sai Fantsnäsin lahjaksi 1600-luvun alussa ja hänen poikansa Peter Golowitz rakensi säteritalonsa Fantsnäsiin 1628 ja siirsi sen n 1668 Degerbyhyn (nyk Loviisa).&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja''' &lt;br /&gt;
katso http://rammac.eu/uusi_sivu_1.htm&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
Tunnettuja sukuja Creutz (Matson), Golowitz, Teit, v Born, v Morian, Ehrnroth, , Antell, Baumgartner, Askolin ja Ramsay&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sukuseurat ja -yhdistykset ==&lt;br /&gt;
Släktföreningen v Born rf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=12787</id>
		<title>Golowitz</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=12787"/>
		<updated>2012-11-18T09:20:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Golowitz, Golawitz myös Golowatchev tai Daniel Ryss&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Venäjältä tuli Suomeen 1600-luvun alussa joitakin aatelissukuja kuten Buturlin, Golowitz, Roubzoff ja Aminoff. Näitä kutsuttiin bojaaeiksi. Daniel Golowitzin venäläistä alkuperää ei tiedetä, mutta hän sai Perjajassa [[Fantsnäs]] ja Antbyn kylän palkinnoksi kuninkaalta. Venäjältä ei ole löytynyt Daniel nimistä golowatchev atelismiestä. Pernajan kirkon asehuoneessa on kupariarkku (Danielin pojan) jossa lukee suunnilleen&lt;br /&gt;
»Kongl. May:tz till Swerige Tro Man och Öfwerste Lieutenant Edle och Wälb:e Petter Gålawitz Till Degerby, Kuggum och Jernböhle Ähr födder på sin fädernes Gård Fansnääs i Pärno Sockn åhr 1606 och afsompnadhe i Herranom på sin Gård Degerby den 30 September Åhr 1673.»&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Peter Golowitz siirsi älssitilansa n 1660 Degerbyn kylään, josta myöhemmin 1755 tuli Loviisan kaupunki. Asutusluettelon mukaan Peter rakensi alkuperäisen rälssitilansa Fantsnäsiin 1625-26. Peter jätti poikansa (Johanin) perinnöttömäksi ja lahjoitti omaisuutensa Creutz suvulle ja paikasta tuli osa Suursarvilahtea. Suku kuoli sukupuuttoon Peterin pojan Johanin myötä. Johan tuomittiin kuolemaan, koska oli esittänyt vakavia syytöksiä Lorentz Creutzia ja hänen tytärtään vastaan. Tämä tuomio muutettiin ikuiseen maanpakoon. On speekuloitu että Johan siirtyi Liivinmaalle tai kuoli Kronan laivan räjähdyksessä. Katso Mirkka Lappalaisen väitöskrja.&lt;br /&gt;
Itäuudellamaalla on sanonta &amp;quot;Svart som Golowitzen&amp;quot;, mikä tarkoittanee Golowitzin mustaa tukkaa.&lt;br /&gt;
Sanonta lienee jostain oikeudenkäynnistä, missä piti tunnistaa Golowitz.&lt;br /&gt;
Lisää aiheesta:http://www.genealogia.fi/genos/4/4_120.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kun Öölannin luota löydettiin uponnut laiva &amp;quot;Kronan&amp;quot;, jonka komentaja oli Lorentz Creutz (d.ä.), joka hukkui laivan mukana, niin laivasta löytyi Golowitzin kultalusikka. Tämä oli sitä perua mitä Golowitz oli antanut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lisää Fantsnäs historia  [http://www.rammac.eu/uusi_sivu_1.htm]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=12771</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=12771"/>
		<updated>2012-10-13T14:26:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Suvut (Huomioita suvuista) */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa Pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta löytyy v Bornin kotisivuilta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog [[Valko]]m hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsnäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fantsnäsin historia löytyy paikasta: http://www.rammac.eu/uusi_sivu_1.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Suvut (Huomioita suvuista) ==&lt;br /&gt;
*[[Pernajan sukuja: TEIT,SÄRKILAHTI,KABBÖLE,PIRLAKS,MUURLA,CREUTZ,(I PILGRIMSBÄCKEN)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[von Born]] suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
Viktor Magnus von Born on kirjoittanut usean kirjan Sarvilahden kartanosta. Hänen lapsensa Elsa  on myös kirjoittanut elämästä kartanossa, sekä muistelmia. (esim. &amp;quot;Nio syskon på landet&amp;quot;).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
Golowitz (Golowachev) ns Venäjan bajaari, joka tuli Ruotsiin 1500-luvun lopussa. Sai kuninkaalta läänityksen Märtlaks fjärdung, Pernajassa ja perusti säterikartanon Fantsnäsiin. Hänen poikansa Peter rakensi kartanon 1625-26.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Golowits rakensi säterikartanonsa 1625-25 Fantsnäsiin, jonka historia löytyy: http://www.rammac.eu/uusi_sivu_1.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=12770</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=12770"/>
		<updated>2012-10-13T14:24:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Kylät */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa Pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta löytyy v Bornin kotisivuilta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog [[Valko]]m hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsnäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fantsnäsin historia löytyy paikasta: http://www.rammac.eu/uusi_sivu_1.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Suvut (Huomioita suvuista) ==&lt;br /&gt;
*[[Pernajan sukuja: TEIT,SÄRKILAHTI,KABBÖLE,PIRLAKS,MUURLA,CREUTZ,(I PILGRIMSBÄCKEN)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[von Born]] suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
Viktor Magnus von Born on kirjoittanut usean kirjan Sarvilahden kartanosta. Hänen lapsensa Elsa  on myös kirjoittanut elämästä kartanossa, sekä muistelmia. (esim. &amp;quot;Nio syskon på landet&amp;quot;).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
Golowitz (Golowachev) ns Venäjan bajaari, joka tuli Ruotsiin 1500-luvun lopussa. Sai kuninkaalta läänityksen Märtlaks fjärdung, Pernajassa ja perusti säterikartanon Fantsnäsiin. Hänen poikansa Peter rakensi kartanon 1625-26.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Fantsn%C3%A4s&amp;diff=12769</id>
		<title>Fantsnäs</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Fantsn%C3%A4s&amp;diff=12769"/>
		<updated>2012-10-13T14:22:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
Fantsnäs &lt;br /&gt;
Tunnettu 1300-luvulta eri nimisenä mm. Fransnäs, Fansnäs, Fanznäs, Fannäs, Fanäs&lt;br /&gt;
Nykyisin kaksi taloa Smeds ja Weckas. Ennen oli ainakin Nicus ja Ers.&lt;br /&gt;
Nimi luultavasti Fant nimisen henkilön mukaan. Tallinnassa eräs Niklas Fant osti yrttejä 1350-luvulla - voisi olla kylän perustaja. Fant tarkoittaa useata asiaa luotsia, narria, kuninkaan luottomies ym. Suomeksi vastaava sana &amp;quot;vantti, vantikset&amp;quot; ja Leikari.&lt;br /&gt;
Fantsnäsissä on ollut luotsitoimintaa ainakin 1750-luvulla ja vahna luotsitalo on edelleen pystyssä.&lt;br /&gt;
Tälle kylälle löytyy n 30 kpl valokuvattua karttaa 1650 eteenpäin. Kuvat otettu Ruotsin Kansallisarkostosta sekä Suomen maanmittauskonttorista. Kuvat ovat skannattu CD-levylle joka löytyy joko Kansallisarkistosta tai Suomen Sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
Lisäksi löytyy Fantsnäsin paikannimet sivulaudatturityöstä, tehnyt Tuulikki [[Ramsay]].&lt;br /&gt;
Työ löytyy HYn ruotsinkielisen fililogian laitokselta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historia löytyy verkosta: http://www.rammac.eu/uusi_sivu_1.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Katso myös [[Pernaja]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikannimistö]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Pernaja]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=12746</id>
		<title>Golowitz</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=12746"/>
		<updated>2012-06-28T08:59:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Golowitz, Golawitz myös Golowatchev tai Daniel Ryss&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Venäjältä tuli Suomeen 1600-luvun alussa joitakin aatelissukuja kuten Buturlin, Golowitz, Roubzoff ja Aminoff. Näitä kutsuttiin bojaaeiksi. Daniel Golowitzin venäläistä alkuperää ei tiedetä, mutta hän sai Perjajassa [[Fantsnäs]] ja Antbyn kylän palkinnoksi kuninkaalta. Venäjältä ei ole löytynyt Daniel nimistä golowatchev atelismiestä. Pernajan kirkon asehuoneessa on kupariarkku (Danielin pojan) jossa lukee suunnilleen&lt;br /&gt;
»Kongl. May:tz till Swerige Tro Man och Öfwerste Lieutenant Edle och Wälb:e Petter Gålawitz Till Degerby, Kuggum och Jernböhle Ähr födder på sin fädernes Gård Fansnääs i Pärno Sockn åhr 1606 och afsompnadhe i Herranom på sin Gård Degerby den 30 September Åhr 1673.»&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Peter Golowitz siirsi älssitilansa n 1660 Degerbyn kylään, josta myöhemmin 1755 tuli Loviisan kaupunki. Asutusluettelon mukaan Peter rakensi alkuperäisen rälssitilansa Fantsnäsiin 1625-26. Peter jätti poikansa (Johanin) perinnöttömäksi ja lahjoitti omaisuutensa Creutz suvulle ja paikasta tuli osa Suursarvilahtea. Suku kuoli sukupuuttoon Peterin pojan Johanin myötä. Johan tuomittiin kuolemaan, koska oli esittänyt vakavia syytöksiä Lorentz Creutzia ja hänen tytärtään vastaan. Tämä tuomio muutettiin ikuiseen maanpakoon. On speekuloitu että Johan siirtyi Liivinmaalle tai kuoli Kronan laivan räjähdyksessä. Katso Mirkka Lappalaisen väitöskrja.&lt;br /&gt;
Itäuudellamaalla on sanonta &amp;quot;Svart som Golowitzen&amp;quot;, mikä tarkoittanee Golowitzin mustaa tukkaa.&lt;br /&gt;
Sanonta lienee jostain oikeudenkäynnistä, missä piti tunnistaa Golowitz.&lt;br /&gt;
Lisää aiheesta:http://www.genealogia.fi/genos/4/4_120.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kun Öölannin luota löydettiin uponnut laiva &amp;quot;Kronan&amp;quot;, jonka komentaja oli Lorentz Creutz (d.ä.), joka hukkui laivan mukana, niin laivasta löytyi Golowitzin kultalusikka. Tämä oli sitä perua mitä Golowitz oli antanut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
katso [http://www.regalskeppetkronan.se/img/a7.jpg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=12668</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=12668"/>
		<updated>2012-03-03T10:42:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Suvut (Huomioita suvuista) */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa Pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog [[Valko]]m hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsnäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Suvut (Huomioita suvuista) ==&lt;br /&gt;
*[[Pernajan sukuja: TEIT,SÄRKILAHTI,KABBÖLE,PIRLAKS,MUURLA,CREUTZ,(I PILGRIMSBÄCKEN)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[von Born]] suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
Viktor Magnus von Born on kirjoittanut usean kirjan Sarvilahden kartanosta. Hänen lapsensa Elsa  on myös kirjoittanut elämästä kartanossa, sekä muistelmia. (esim. &amp;quot;Nio syskon på landet&amp;quot;).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
Golowitz (Golowachev) ns Venäjan bajaari, joka tuli Ruotsiin 1500-luvun lopussa. Sai kuninkaalta läänityksen Märtlaks fjärdung, Pernajassa ja perusti säterikartanon Fantsnäsiin. Hänen poikansa Peter rakensi kartanon 1625-26.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=12407</id>
		<title>Golowitz</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=12407"/>
		<updated>2012-02-14T12:27:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Golowitz, Golawitz myös Golowatchev tai Daniel Ryss&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Venäjältä tuli Suomeen 1600-luvun alussa joitakin aatelissukuja kuten Buturlin, Golowitz, Roubzoff ja Aminoff. Näitä kutsuttiin bojaaeiksi. Daniel Golowitzin venäläistä alkuperää ei tiedetä, mutta hän sai Perjajassa [[Fantsnäs]] ja Antbyn kylän palkinnoksi kuninkaalta. Venäjältä ei ole löytynyt Daniel nimistä golowatchev atelismiestä. Pernajan kirkon asehuoneessa on kupariarkku (Danielin pojan) jossa lukee suunnilleen&lt;br /&gt;
»Kongl. May:tz till Swerige Tro Man och Öfwerste Lieutenant Edle och Wälb:e Petter Gålawitz Till Degerby, Kuggum och Jernböhle Ähr födder på sin fädernes Gård Fansnääs i Pärno Sockn åhr 1606 och afsompnadhe i Herranom på sin Gård Degerby den 30 September Åhr 1673.»&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Peter Golowitz vaihtoi osan maastaan (Fantsnäs) Degerbyn kylään, josta myöhemmin 1755? tuli Loviisan kaupunki. Asutusluettelon mukaan Peter rakensi rälssitilansa Fantsnäsiin 1625-26. Peter jätti poikansa (Johanin) perinnöttömäksi ja lahjoitti omaisuutensa Creutz suvulle ja paikasta tuli osa Suursarvilahtea. Suku kuoli sukupuuttoon Peterin pojan Johanin myötä. Johan tuomittiin kuolemaan, koska oli esittänyt vakavia syytöksiä Lorentz Creutzia ja hänen tytärtään vastaan. Tämä tuomio muutettiin ikuiseen maanpakoon. On speekuloitu että Johan siirtyi Liivinmaalle tai kuoli Kronan laivan räjähdyksessä. Katso Mirkka Lappalaisen väitöskrja.&lt;br /&gt;
Itäuudellamaalla on sanonta &amp;quot;Svart som Golowitzen&amp;quot;, mikä tarkoittanee Golowitzin mustaa tukkaa.&lt;br /&gt;
Sanonta lienee jostain oikeudenkäynnistä, missä piti tunnistaa Golowitz.&lt;br /&gt;
Lisää aiheesta:http://www.genealogia.fi/genos/4/4_120.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kun Öölannin luota löydettiin uponnut laiva &amp;quot;Kronan&amp;quot;, jonka komentaja oli Lorentz Creutz (d.ä.), joka hukkui laivan mukana, niin laivasta löytyi Golowitzin kultalusikka. Tämä oli sitä perua mitä Golowitz oli antanut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
katso [http://www.regalskeppetkronan.se/img/a7.jpg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Ramsay&amp;diff=12090</id>
		<title>Ramsay</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Ramsay&amp;diff=12090"/>
		<updated>2011-10-04T10:48:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Ramsay ==&lt;br /&gt;
Ramsay suku pystytään selvittämään Skotlantiin 1100-luvulle asti. Suku on siitä erikoinen, että se on käyttänyt samaa nimeä ja tunnusta &amp;quot;Kotka tai korppi&amp;quot; vaakunassaan, joten suvun selvittäminen on ollut helppoa. Päähaarat ovat Dalhousie ja Bamff.&lt;br /&gt;
Katso lisää http://www.rammac.eu/dalhousie.htm&lt;br /&gt;
Vaakunasta katso: http://www.rammac.eu/vapnet.htm&lt;br /&gt;
Tässä suvun lyhyt historia;&lt;br /&gt;
Kort lista över Ramsay släkten &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1000- talet Tyskar/Fransmän eller vikingar i Normandiet? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1066 Kom över till England med Wilhelm erövraren? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1140 Simundus de Ramseia en fransk adelsman tjänade Kung David I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1140-1280 Ramsay släkten fick förläningar, och dessutom genom gifte till Maule släkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1280 Ramsay bygger indre delen av Dalhousie slottet bl.a. ”flaskfängelset” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1296 Kung Edward I besöker slottet före slaget vid Falkirk, där Wallace förlorar &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följand Ramsay underskriver ”Ragman rolls 1296” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye (Ramefeye), Adam, de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Andreu de (del counte de Ergayl). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Dunkan de (perfone del Eglife de Loghore). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Johan de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Johan fiz Nece de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Margarete de (del counte de Berewyk). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Robert de (del counte do de Berewyk). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Thomas de (del counte del Anegos). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, William de (del counte de Edeneburgh). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, William de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Sire William de (del counte de Edeneburgh). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1320 William Ramsay underskriver Declaration of Arbroath &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1342 Alexander Ramsay blir inmurad i Hermitage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1355 William Ramsay slår engelsmännen vid Misbet Moor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1400 Dalhousie motstår sex månaders beleägring av Henrik IV. Ramsay dör vid slage vid Homlon Hill, vilket Shakespeare nämner i ”Henry IV” del I.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1435 Alexander Ramsay ledde en del av skottarna mot engelmännen vid Piperin slaget&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1480-talet John Ramsay utnämndes till ”Lord Botwell” , men förlorade titeln pga ”förräderi”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1513 Alexander Ramsay dör vid slaget vid Flodden &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1568 Laird of Dalhousie träffar ”Mary Queen of Scots” och kämpar för henne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1600 John Ramsay dödar Earlen av Growie, som försökt kidnappa kungen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1601 Kung James VI besöker Dalhousie och blir Kung James I över England och Skottland&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1603 Ramsay namnet antogs av en del MacGregor, när namnet förbjöds pga massaker av Calhoun-ätten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1618 George Ramsay blir adlad till Lord Ramsay of Melrose men byter till Lord Ramsay of Dalhousie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1631 Lord William Ramsay adlas till Earl of Dalhousie &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hans eli Joan Ramsay tuli Suomeen 1577 ja hän oli todistettavasti Dalhousie haarasta.&lt;br /&gt;
Hansin sukupuu selviää sivun lopulla. Katso;&lt;br /&gt;
http://www.rammac.eu&lt;br /&gt;
Katso myös sukuseuran sivut; http://suvut.genealogia.fi/ramsay/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eräs Ramsayn sukuhaara oli Ramsay of Balmain. Venäjälle muuttaneet Ramsayt ottivat tittelin Kreivi Balmain. Eräs tunnettu oli Alexandrovitch Balmain (eli Ramsay), joka vahti Napoleonia ST Helenan saarella. Tästä on kirja.http://books.google.com/books?id=pA-f-W02ZxoC&amp;amp;pg=PR16&amp;amp;lpg=PR16&amp;amp;dq=Balmain+%2Brussia&amp;amp;source=web&amp;amp;ots=Vr1Y0BnU8v&amp;amp;sig=uzOM7HFQin6ATolQZiDhNpwRn2o#PPA4,M1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Von_Born&amp;diff=10043</id>
		<title>Von Born</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Von_Born&amp;diff=10043"/>
		<updated>2010-02-12T08:35:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;von Born suku tulee Baltian maista, tai saksasta.Tästä enemmän http://genealogia.fi/genos/9/9_104.htm&lt;br /&gt;
Suku omisti Suursarvilahden kartanon, jonka viimeinen omistaja Ernst von Born testamenttasi Svenska litteratursällskapetille. Enemmän: http://www.rammac.eu/born/index.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4:Rammac&amp;diff=9267</id>
		<title>Käyttäjä:Rammac</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4:Rammac&amp;diff=9267"/>
		<updated>2009-11-27T14:31:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;RAMMAC&lt;br /&gt;
Olen Mac Ramsay Helsingistä ja kotisivuni ovat htpp://www.rammac.eu&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Ramsay&amp;diff=9110</id>
		<title>Ramsay</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Ramsay&amp;diff=9110"/>
		<updated>2009-10-21T21:01:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Ramsay */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Ramsay ==&lt;br /&gt;
Ramsay suku pystytään selvittämään Skotlantiin 1100-luvulle asti. Suku on siitä erikoinen, että se on käyttänyt samaa nimeä ja tunnusta &amp;quot;Kotka tai korppi&amp;quot; vaakunassaan, joten suvun selvittäminen on ollut helppoa. Päähaarat ovat Dalhousie ja Bamff.&lt;br /&gt;
Katso lisää http://www.rammac.eu/dalhousie.htm&lt;br /&gt;
Vaakunasta katso: http://www.rammac.eu/vapnet.htm&lt;br /&gt;
Tässä suvun lyhyt historia;&lt;br /&gt;
Kort lista över Ramsay släkten &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1000- talet Tyskar/Fransmän eller vikingar i Normandiet? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1066 Kom över till England med Wilhelm erövraren? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1140 Simundus de Ramseia en fransk adelsman tjänade Kung David I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1140-1280 Ramsay släkten fick förläningar, och dessutom genom gifte till Maule släkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1280 Ramsay bygger indre delen av Dalhousie slottet bl.a. ”flaskfängelset” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1296 Kung Edward I besöker slottet före slaget vid Falkirk, där Wallace förlorar &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följand Ramsay underskriver ”Ragman rolls 1296” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye (Ramefeye), Adam, de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Andreu de (del counte de Ergayl). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Dunkan de (perfone del Eglife de Loghore). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Johan de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Johan fiz Nece de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Margarete de (del counte de Berewyk). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Robert de (del counte do de Berewyk). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Thomas de (del counte del Anegos). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, William de (del counte de Edeneburgh). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, William de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Sire William de (del counte de Edeneburgh). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1320 William Ramsay underskriver Declaration of Arbroath &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1342 Alexander Ramsay blir inmurad i Hermitage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1355 William Ramsay slår engelsmännen vid Misbet Moor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1400 Dalhousie motstår sex månaders beleägring av Henrik IV. Ramsay dör vid slage vid Homlon Hill, vilket Shakespeare nämner i ”Henry IV” del I.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1435 Alexander Ramsay ledde en del av skottarna mot engelmännen vid Piperin slaget&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1480-talet John Ramsay utnämndes till ”Lord Botwell” , men förlorade titeln pga ”förräderi”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1513 Alexander Ramsay dör vid slaget vid Flodden &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1568 Laird of Dalhousie träffar ”Mary Queen of Scots” och kämpar för henne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1600 John Ramsay dödar Earlen av Growie, som försökt kidnappa kungen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1601 Kung James VI besöker Dalhousie och blir Kung James I över England och Skottland&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1603 Ramsay namnet antogs av en del MacGregor, när namnet förbjöds pga massaker av Calhoun-ätten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1618 George Ramsay blir adlad till Lord Ramsay of Melrose men byter till Lord Ramsay of Dalhousie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1631 Lord William Ramsay adlas till Earl of Dalhousie &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hans eli Joan Ramsay tuli Suomeen 1577 ja hän oli todistettavasti Dalhousie haarasta.&lt;br /&gt;
Hansin sukupuu selviää sivun lopulla. Katso;&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/maramsay/clan.htm&lt;br /&gt;
Katso myös sukuseuran sivut; http://suvut.genealogia.fi/ramsay/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eräs Ramsayn sukuhaara oli Ramsay of Balmain. Venäjälle muuttaneet Ramsayt ottivat tittelin Kreivi Balmain. Eräs tunnettu oli Alexandrovitch Balmain (eli Ramsay), joka vahti Napoleonia ST Helenan saarella. Tästä on kirja.http://books.google.com/books?id=pA-f-W02ZxoC&amp;amp;pg=PR16&amp;amp;lpg=PR16&amp;amp;dq=Balmain+%2Brussia&amp;amp;source=web&amp;amp;ots=Vr1Y0BnU8v&amp;amp;sig=uzOM7HFQin6ATolQZiDhNpwRn2o#PPA4,M1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Ramsay&amp;diff=9109</id>
		<title>Ramsay</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Ramsay&amp;diff=9109"/>
		<updated>2009-10-21T21:00:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Ramsay */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Ramsay ==&lt;br /&gt;
Ramsay suku pystytään selvittämään Skotlantiin 1100-luvulle asti. Suku on siitä erikoinen, että se on käyttänyt samaa nimeä ja tunnusta &amp;quot;Kotka tai korppi&amp;quot; vaakunassaan, joten suvun selvittäminen on ollut helppoa. Päähaarat ovat Dalhousie ja Bamff.&lt;br /&gt;
Katso lisää http://www.rammac.eu/dalhousie.htm&lt;br /&gt;
Vaakunasta katso: http://www.rammac.eu/vapen.htm&lt;br /&gt;
Tässä suvun lyhyt historia;&lt;br /&gt;
Kort lista över Ramsay släkten &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1000- talet Tyskar/Fransmän eller vikingar i Normandiet? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1066 Kom över till England med Wilhelm erövraren? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1140 Simundus de Ramseia en fransk adelsman tjänade Kung David I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1140-1280 Ramsay släkten fick förläningar, och dessutom genom gifte till Maule släkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1280 Ramsay bygger indre delen av Dalhousie slottet bl.a. ”flaskfängelset” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1296 Kung Edward I besöker slottet före slaget vid Falkirk, där Wallace förlorar &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följand Ramsay underskriver ”Ragman rolls 1296” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye (Ramefeye), Adam, de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Andreu de (del counte de Ergayl). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Dunkan de (perfone del Eglife de Loghore). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Johan de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Johan fiz Nece de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Margarete de (del counte de Berewyk). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Robert de (del counte do de Berewyk). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Thomas de (del counte del Anegos). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, William de (del counte de Edeneburgh). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, William de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Sire William de (del counte de Edeneburgh). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1320 William Ramsay underskriver Declaration of Arbroath &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1342 Alexander Ramsay blir inmurad i Hermitage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1355 William Ramsay slår engelsmännen vid Misbet Moor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1400 Dalhousie motstår sex månaders beleägring av Henrik IV. Ramsay dör vid slage vid Homlon Hill, vilket Shakespeare nämner i ”Henry IV” del I.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1435 Alexander Ramsay ledde en del av skottarna mot engelmännen vid Piperin slaget&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1480-talet John Ramsay utnämndes till ”Lord Botwell” , men förlorade titeln pga ”förräderi”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1513 Alexander Ramsay dör vid slaget vid Flodden &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1568 Laird of Dalhousie träffar ”Mary Queen of Scots” och kämpar för henne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1600 John Ramsay dödar Earlen av Growie, som försökt kidnappa kungen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1601 Kung James VI besöker Dalhousie och blir Kung James I över England och Skottland&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1603 Ramsay namnet antogs av en del MacGregor, när namnet förbjöds pga massaker av Calhoun-ätten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1618 George Ramsay blir adlad till Lord Ramsay of Melrose men byter till Lord Ramsay of Dalhousie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1631 Lord William Ramsay adlas till Earl of Dalhousie &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hans eli Joan Ramsay tuli Suomeen 1577 ja hän oli todistettavasti Dalhousie haarasta.&lt;br /&gt;
Hansin sukupuu selviää sivun lopulla. Katso;&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/maramsay/clan.htm&lt;br /&gt;
Katso myös sukuseuran sivut; http://suvut.genealogia.fi/ramsay/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eräs Ramsayn sukuhaara oli Ramsay of Balmain. Venäjälle muuttaneet Ramsayt ottivat tittelin Kreivi Balmain. Eräs tunnettu oli Alexandrovitch Balmain (eli Ramsay), joka vahti Napoleonia ST Helenan saarella. Tästä on kirja.http://books.google.com/books?id=pA-f-W02ZxoC&amp;amp;pg=PR16&amp;amp;lpg=PR16&amp;amp;dq=Balmain+%2Brussia&amp;amp;source=web&amp;amp;ots=Vr1Y0BnU8v&amp;amp;sig=uzOM7HFQin6ATolQZiDhNpwRn2o#PPA4,M1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Ramsay&amp;diff=9108</id>
		<title>Ramsay</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Ramsay&amp;diff=9108"/>
		<updated>2009-10-21T20:59:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Ramsay */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Ramsay ==&lt;br /&gt;
Ramsay suku pystytään selvittämään Skotlantiin 1100-luvulle asti. Suku on siitä erikoinen, että se on käyttänyt samaa nimeä ja tunnusta &amp;quot;Kotka tai korppi&amp;quot; vaakunassaan, joten suvun selvittäminen on ollut helppoa. Päähaarat ovat Dalhousie ja Bamff.&lt;br /&gt;
Katso lisää http://ww.rammac.eu/dalhousie&lt;br /&gt;
Vaakunasta katso: http://www.rammac.eu/vapen.htm&lt;br /&gt;
Tässä suvun lyhyt historia;&lt;br /&gt;
Kort lista över Ramsay släkten &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1000- talet Tyskar/Fransmän eller vikingar i Normandiet? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1066 Kom över till England med Wilhelm erövraren? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1140 Simundus de Ramseia en fransk adelsman tjänade Kung David I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1140-1280 Ramsay släkten fick förläningar, och dessutom genom gifte till Maule släkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1280 Ramsay bygger indre delen av Dalhousie slottet bl.a. ”flaskfängelset” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1296 Kung Edward I besöker slottet före slaget vid Falkirk, där Wallace förlorar &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följand Ramsay underskriver ”Ragman rolls 1296” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye (Ramefeye), Adam, de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Andreu de (del counte de Ergayl). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Dunkan de (perfone del Eglife de Loghore). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Johan de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Johan fiz Nece de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Margarete de (del counte de Berewyk). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Robert de (del counte do de Berewyk). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Thomas de (del counte del Anegos). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, William de (del counte de Edeneburgh). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, William de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Sire William de (del counte de Edeneburgh). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1320 William Ramsay underskriver Declaration of Arbroath &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1342 Alexander Ramsay blir inmurad i Hermitage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1355 William Ramsay slår engelsmännen vid Misbet Moor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1400 Dalhousie motstår sex månaders beleägring av Henrik IV. Ramsay dör vid slage vid Homlon Hill, vilket Shakespeare nämner i ”Henry IV” del I.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1435 Alexander Ramsay ledde en del av skottarna mot engelmännen vid Piperin slaget&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1480-talet John Ramsay utnämndes till ”Lord Botwell” , men förlorade titeln pga ”förräderi”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1513 Alexander Ramsay dör vid slaget vid Flodden &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1568 Laird of Dalhousie träffar ”Mary Queen of Scots” och kämpar för henne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1600 John Ramsay dödar Earlen av Growie, som försökt kidnappa kungen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1601 Kung James VI besöker Dalhousie och blir Kung James I över England och Skottland&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1603 Ramsay namnet antogs av en del MacGregor, när namnet förbjöds pga massaker av Calhoun-ätten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1618 George Ramsay blir adlad till Lord Ramsay of Melrose men byter till Lord Ramsay of Dalhousie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1631 Lord William Ramsay adlas till Earl of Dalhousie &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hans eli Joan Ramsay tuli Suomeen 1577 ja hän oli todistettavasti Dalhousie haarasta.&lt;br /&gt;
Hansin sukupuu selviää sivun lopulla. Katso;&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/maramsay/clan.htm&lt;br /&gt;
Katso myös sukuseuran sivut; http://suvut.genealogia.fi/ramsay/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eräs Ramsayn sukuhaara oli Ramsay of Balmain. Venäjälle muuttaneet Ramsayt ottivat tittelin Kreivi Balmain. Eräs tunnettu oli Alexandrovitch Balmain (eli Ramsay), joka vahti Napoleonia ST Helenan saarella. Tästä on kirja.http://books.google.com/books?id=pA-f-W02ZxoC&amp;amp;pg=PR16&amp;amp;lpg=PR16&amp;amp;dq=Balmain+%2Brussia&amp;amp;source=web&amp;amp;ots=Vr1Y0BnU8v&amp;amp;sig=uzOM7HFQin6ATolQZiDhNpwRn2o#PPA4,M1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Uusimaa&amp;diff=8891</id>
		<title>Uusimaa</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Uusimaa&amp;diff=8891"/>
		<updated>2009-10-05T08:05:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Uusimaa- Nyland on maakunta.&lt;br /&gt;
Osoitteesta http://www.rammac.eu/karta.htm&lt;br /&gt;
löytyy skannattu kartta 1696, jossa esiintyy ratsastuspuustellit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Luokka: Maakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Loviisa&amp;diff=7647</id>
		<title>Loviisa</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Loviisa&amp;diff=7647"/>
		<updated>2008-11-11T14:34:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Historiaa */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
Loviisan seurakunnasta löytyy valokuvat vanhan hautausmaan haudoista. Kuvattu 2003. Samat kuvat löytyvät Suomen Sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Loviisan historiast on kirjoitettu useampi kirja, mm Olle Siren.&lt;br /&gt;
Svartholman linnoitus on osaa Loviisan historiaa ja siitä löytyy kirjanen n 50s Kansallisarkistosta ja Suomen Sukututkimusseurasta. Kirjoittaja Mac Ramsay&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sukuseurat ja -yhdistykset ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=7397</id>
		<title>Golowitz</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=7397"/>
		<updated>2008-05-16T09:34:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Golowitz, Golawitz myös Golowatchev tai Daniel Ryss&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Venäjältä tuli Suomeen 1600-luvun alussa joitakin aatelissukuja kuten Buturlin, Golowitz, Roubzoff ja Aminoff. Golowitzin alkuperää ei tiedetä, mutta hän sai Perjajassa [[Fantsnäs]] ja Antbyn kylän palkinnoksi kuninkaalta. Pernajan kirkon asehuoneessa on kupariarkku jossa lukee suunnilleen&lt;br /&gt;
»Kongl. May:tz till Swerige Tro Man och Öfwerste Lieutenant Edle och Wälb:e Petter Gålawitz Till Degerby, Kuggum och Jernböhle Ähr födder på sin fädernes Gård Fansnääs i Pärno Sockn åhr 1606 och afsompnadhe i Herranom på sin Gård Degerby den 30 September Åhr 1673.»&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samainen Golowitz vaihtoi osan maastaan (Fantsnäs) Degerbyn kylään, josta myöhemmin 1755? tuli Loviisan kaupunki. Peter jätti poikansa perinnöttömäksi ja lahjoitti omaisuutensa Creutz suvulle ja paikasta tuli osa Suursarvilahtea. Suku kuoli sukupuuttoon Peterin pojanpojan kanssa.&lt;br /&gt;
Itäuudellamaalla on sanonta &amp;quot;Svart som Golowitzen&amp;quot;, mikä tarkoittanee Golowitzin mustaa tukkaa.&lt;br /&gt;
Sanonta lienee jostain oikeudenkäynnistä, missä piti tunnistaa Golowitz.&lt;br /&gt;
Lisää aiheesta:http://www.genealogia.fi/genos/4/4_120.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kun Öölannin luota löydettiin uponnut laiva &amp;quot;Kronan&amp;quot;, jonka komentaja oli Lorentz Creutz (d.Ä.), joka hukkui laivan mukana, niin laivasta löytyi Golowitzin kultalusikka. Tämä oli sitä perua mitä Golowitz oli antanut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
katso [http://www.regalskeppetkronan.se/img/a7.jpg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=7396</id>
		<title>Golowitz</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=7396"/>
		<updated>2008-05-16T09:28:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Golowitz, Golawitz myös Golowatchev tai Daniel Ryss&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Venäjältä tuli Suomeen 1600-luvun alussa joitakin aatelissukuja kuten Buturlin, Golowitz, Roubzoff ja Aminoff. Golowitzin alkuperää ei tiedetä, mutta hän sai Perjajassa [[Fantsnäs]] ja Antbyn kylän palkinnoksi kuninkaalta. Pernajan kirkon asehuoneessa on kupariarkku jossa lukee suunnilleen&lt;br /&gt;
»Kongl. May:tz till Swerige Tro Man och Öfwerste Lieutenant Edle och Wälb:e Petter Gålawitz Till Degerby, Kuggum och Jernböhle Ähr födder på sin fädernes Gård Fansnääs i Pärno Sockn åhr 1606 och afsompnadhe i Herranom på sin Gård Degerby den 30 September Åhr 1673.»&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samainen Golowitz vaihtoi osan maastaan (Fantsnäs) Degerbyn kylään, josta myöhemmin 1755? tuli Loviisan kaupunki. Peter jätti poikansa perinnöttömäksi ja lahjoitti omaisuutensa Creutz suvulle ja paikasta tuli osa Suursarvilahtea. Suku kuoli sukupuuttoon Peterin pojanpojan kanssa.&lt;br /&gt;
Itäuudellamaalla on sanonta &amp;quot;Svart som Golowitzen&amp;quot;, mikä tarkoittanee Golowitzin mustaa tukkaa.&lt;br /&gt;
Sanonta lienee jostain oikeudenkäynnistä, missä piti tunnistaa Golowitz.&lt;br /&gt;
Lisää aiheesta:http://www.genealogia.fi/genos/4/4_120.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kun Öölannin luota löydettiin uponnut laiva &amp;quot;Kronan&amp;quot;, jonka komentaja oli Lorentz Creutz (d.Ä.), joka hukkui laivan mukana, niin laivasta löytyi Golowitzin kultalusikka. Tämä oli sitä perua mitä Golowitz oli antanut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7395</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7395"/>
		<updated>2008-05-16T09:21:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Huomioita suvuista */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa Pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog [[Valko]]m hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsnäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
[[von Born]] suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
Viktor Magnus von Born on kirjoittanut usean kirjan Sarvilahden kartanosta. Hänen lapsensa Elsa  on myös kirjoittanut elämästä kartanossa, sekä muistelmia. (esim. &amp;quot;Nio syskon på landet&amp;quot;).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Valko&amp;diff=7354</id>
		<title>Valko</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Valko&amp;diff=7354"/>
		<updated>2008-04-29T08:20:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Valko on Loviisan satama-alue.&lt;br /&gt;
Nimelle ei ole selvää selitystä. Ruotsiksi nimi on Valkom - mutta ei ole sitä runkoa kuin esim. Hardom, Haddom, Hopom.&lt;br /&gt;
Eräs selitys voisi olla perussana &amp;quot;valkea&amp;quot; eli tuli, sillä sataman lähellä oli kallio rannalla jossa esim. pidettiin varoitustulia.&lt;br /&gt;
Toinen selitys on ruotsin kielen &amp;quot;Valk&amp;quot; eli &amp;quot;penger&amp;quot; taas viitaten mainittuun kallioon.&lt;br /&gt;
Enemmän huumoritajuinen selitys on ruotsin &amp;quot;Wall-ko-ängen&amp;quot; joka löytyi sieltä.&lt;br /&gt;
Valko kuuluu ns Mertlahden alueeseen ja sen omisti [[Golowitz]], Creutz, von Morian, [[von Born]] ja [[Ramsay]] suvut. Alue liitettiin Pernajasta Loviisaan v 1957.&lt;br /&gt;
Vanhoissa kartoissa Valkosta löytyy &amp;quot;Valko hytte&amp;quot; mikä viittaisi malmin valmistukseen.&lt;br /&gt;
Valkonlampi sijaitsee Fantsnäsin harjanteen alla, joten on mahdollista että lampeen on aikoinaan syntynyt järvimalmin &amp;quot;kokkareita&amp;quot;, joita sitten on jalostettu.&lt;br /&gt;
1700-luvulla alue oli melkein autio, ja 1945 siellä asui ehkä n 100 henkeä, mutta tänään siellä asuu n 2500 henkeä.&lt;br /&gt;
Eräs Valkon kasvusyy oli firma Valkon Laiva, joka sodan jälkeen teki Venäjälle sotakorvausaluksia, joista tunnetuimmat olivat ne, jotka rakennettiin täysin &amp;quot;ei magneettisiksi&amp;quot; tutkimusaluksiksi.&lt;br /&gt;
Lisäksi löytyy Valkon (sisältyy Fantsnäsin) paikannimet sivulaudatturityöstä, tehnyt Tuulikki Ramsay. Työ löytyy HYn ruotsinkielisen fililogian laitokselta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Haettu osoitteesta http://www.sukuhistoria.fi/wiki/index.php/Fantsn%C3%A4s&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikannimistö]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Pernaja]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Valko&amp;diff=7353</id>
		<title>Valko</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Valko&amp;diff=7353"/>
		<updated>2008-04-29T08:15:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Valko on Loviisan satama-alue.&lt;br /&gt;
Nimelle ei ole selvää selitystä. Ruotsiksi nimi on Valkom - mutta ei ole sitä runkoa kuin esim. Hardom, Haddom, Hopom.&lt;br /&gt;
Eräs selitys voisi olla perussana &amp;quot;valkea&amp;quot; eli tuli, sillä sataman lähellä oli kallio rannalla jossa esim. pidettiin varoitustulia.&lt;br /&gt;
Toinen selitys on ruotsin kielen &amp;quot;Valk&amp;quot; eli &amp;quot;penger&amp;quot; taas viitaten mainittuun kallioon.&lt;br /&gt;
Enemmän huumoritajuinen selitys on ruotsin &amp;quot;Wall-ko-ängen&amp;quot; joka löytyi sieltä.&lt;br /&gt;
Valko kuuluu ns Mertlahden alueeseen ja sen omisti [[Golowitz]], Creutz, von Morian, [[von Born]] ja [[Ramsay]] suvut. Alue liitettiin Pernajasta Loviisaan v 1957.&lt;br /&gt;
Vanhoissa kartoissa Valkosta löytyy &amp;quot;Valko hytte&amp;quot; mikä viittaisi malmin valmistukseen.&lt;br /&gt;
Valkonlampi sijaitsee Fantsnäsin harjanteen alla, joten on mahdollista että lampeen on aikoinaan syntynyt järvimalmin &amp;quot;kokkareita&amp;quot;, joita sitten on jalostettu.&lt;br /&gt;
1700-luvulla alue oli melkein autio, ja 1945 siellä asui ehkä n 100 henkeä, mutta tänään siellä asuu n 2500 henkeä.&lt;br /&gt;
Eräs Valkon kasvusyy oli firma Valkon Laiva, joka sodan jälkeen teki Venäjälle sotakorvausaluksia, joista tunnetuimmat olivat ne, jotka rakennettiin täysin &amp;quot;ei magneettisiksi&amp;quot; tutkimusaluksiksi.&lt;br /&gt;
Lisäksi löytyy Valkon (sisältyy Fantsnäsin) paikannimet sivulaudatturityöstä, tehnyt Tuulikki Ramsay. Työ löytyy HYn ruotsinkielisen fililogian laitokselta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Haettu osoitteesta http://www.sukuhistoria.fi/wiki/index.php/Fantsn%C3%A4s&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikannimistö]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Pernaja]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7350</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7350"/>
		<updated>2008-04-17T09:13:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Historiaa */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa Pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog [[Valko]]m hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsnäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
[[von Born]] suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Ramsay&amp;diff=7349</id>
		<title>Ramsay</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Ramsay&amp;diff=7349"/>
		<updated>2008-04-17T09:10:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Ramsay ==&lt;br /&gt;
Ramsay suku pystytään selvittämään Skotlantiin 1100-luvulle asti. Suku on siitä erikoinen, että se on käyttänyt samaa nimeä ja tunnusta &amp;quot;Kotka tai korppi&amp;quot; vaakunassaan, joten suvun selvittäminen on ollut helppoa. Päähaarat ovat Dalhousie ja Bamff.&lt;br /&gt;
Katso lisää http://www.geocities.com/maramsay/dalhousie&lt;br /&gt;
Vaakunasta katso: http://www.geocities.com/maramsay/vapen.htm&lt;br /&gt;
Tässä suvun lyhyt historia;&lt;br /&gt;
Kort lista över Ramsay släkten &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1000- talet Tyskar/Fransmän eller vikingar i Normandiet? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1066 Kom över till England med Wilhelm erövraren? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1140 Simundus de Ramseia en fransk adelsman tjänade Kung David I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1140-1280 Ramsay släkten fick förläningar, och dessutom genom gifte till Maule släkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1280 Ramsay bygger indre delen av Dalhousie slottet bl.a. ”flaskfängelset” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1296 Kung Edward I besöker slottet före slaget vid Falkirk, där Wallace förlorar &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följand Ramsay underskriver ”Ragman rolls 1296” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye (Ramefeye), Adam, de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Andreu de (del counte de Ergayl). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Dunkan de (perfone del Eglife de Loghore). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Johan de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Johan fiz Nece de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Margarete de (del counte de Berewyk). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Robert de (del counte do de Berewyk). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Thomas de (del counte del Anegos). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, William de (del counte de Edeneburgh). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, William de (del counte de Fyf). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rammefeye, Sire William de (del counte de Edeneburgh). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1320 William Ramsay underskriver Declaration of Arbroath &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1342 Alexander Ramsay blir inmurad i Hermitage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1355 William Ramsay slår engelsmännen vid Misbet Moor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1400 Dalhousie motstår sex månaders beleägring av Henrik IV. Ramsay dör vid slage vid Homlon Hill, vilket Shakespeare nämner i ”Henry IV” del I.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1435 Alexander Ramsay ledde en del av skottarna mot engelmännen vid Piperin slaget&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1480-talet John Ramsay utnämndes till ”Lord Botwell” , men förlorade titeln pga ”förräderi”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1513 Alexander Ramsay dör vid slaget vid Flodden &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1568 Laird of Dalhousie träffar ”Mary Queen of Scots” och kämpar för henne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1600 John Ramsay dödar Earlen av Growie, som försökt kidnappa kungen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1601 Kung James VI besöker Dalhousie och blir Kung James I över England och Skottland&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1603 Ramsay namnet antogs av en del MacGregor, när namnet förbjöds pga massaker av Calhoun-ätten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1618 George Ramsay blir adlad till Lord Ramsay of Melrose men byter till Lord Ramsay of Dalhousie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1631 Lord William Ramsay adlas till Earl of Dalhousie &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hans eli Joan Ramsay tuli Suomeen 1577 ja hän oli todistettavasti Dalhousie haarasta.&lt;br /&gt;
Hansin sukupuu selviää sivun lopulla. Katso;&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/maramsay/clan.htm&lt;br /&gt;
Katso myös sukuseuran sivut; http://suvut.genealogia.fi/ramsay/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eräs Ramsayn sukuhaara oli Ramsay of Balmain. Venäjälle muuttaneet Ramsayt ottivat tittelin Kreivi Balmain. Eräs tunnettu oli Alexandrovitch Balmain (eli Ramsay), joka vahti Napoleonia ST Helenan saarella. Tästä on kirja.http://books.google.com/books?id=pA-f-W02ZxoC&amp;amp;pg=PR16&amp;amp;lpg=PR16&amp;amp;dq=Balmain+%2Brussia&amp;amp;source=web&amp;amp;ots=Vr1Y0BnU8v&amp;amp;sig=uzOM7HFQin6ATolQZiDhNpwRn2o#PPA4,M1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=7348</id>
		<title>Golowitz</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=7348"/>
		<updated>2008-04-17T09:08:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Golowitz, Golawitz myös Golowatchev tai Daniel Ryss&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Venäjältä tuli Suomeen 1600-luvun alussa joitakin aatelissukuja kuten Buturlin, Golowitz, Roubzoff ja Aminoff. Golowitzin alkuperää ei tiedetä, mutta hän sai Perjajassa [[Fantsnäs]] ja Antbyn kylän palkinnoksi kuninkaalta. Pernajan kirkon asehuoneessa on kupariarkku jossa lukee suunnilleen&lt;br /&gt;
»Kongl. May:tz till Swerige Tro Man och Öfwerste Lieutenant Edle och Wälb:e Petter Gålawitz Till Degerby, Kuggum och Jernböhle Ähr födder på sin fädernes Gård Fansnääs i Pärno Sockn åhr 1606 och afsompnadhe i Herranom på sin Gård Degerby den 30 September Åhr 1673.»&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samainen Golowitz vaihtoi osan maastaan (Fantsnäs) Degerbyn kylään, josta myöhemmin 1755? tuli Loviisan kaupunki. Peter jätti poikansa perinnöttömäksi ja lahjoitti omaisuutensa Creutz suvulle ja paikasta tuli osa Suursarvilahtea. Suku kuoli sukupuuttoon Peterin pojanpojan kanssa.&lt;br /&gt;
Itäuudellamaalla on sanonta &amp;quot;Svart som Golowitzen&amp;quot;, mikä tarkoittanee Golowitzin mustaa tukkaa.&lt;br /&gt;
Sanonta lienee jostain oikeudenkäynnistä, missä piti tunnistaa Golowitz.&lt;br /&gt;
Lisää aiheesta:http://www.genealogia.fi/genos/4/4_120.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4:Rammac&amp;diff=7340</id>
		<title>Käyttäjä:Rammac</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4:Rammac&amp;diff=7340"/>
		<updated>2008-04-10T05:38:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;RAMMAC&lt;br /&gt;
Olen Mac Ramsay Helsingistä ja kotisivuni ovat htpp://www.geocities.com/maramsay&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4:Rammac&amp;diff=7339</id>
		<title>Käyttäjä:Rammac</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4:Rammac&amp;diff=7339"/>
		<updated>2008-04-10T05:37:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;RAMMAC&lt;br /&gt;
Olen Mac Ramsay Helsingistä ja kotisivuni ovat [[[www.geocities.com/maramsay]]].&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4:Rammac&amp;diff=7338</id>
		<title>Käyttäjä:Rammac</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4:Rammac&amp;diff=7338"/>
		<updated>2008-04-10T05:37:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;RAMMAC&lt;br /&gt;
Olen Mac Ramsay Helsingistä ja kotisivuni ovat [www.geocities.com/maramsay].&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4:Rammac&amp;diff=7337</id>
		<title>Käyttäjä:Rammac</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4:Rammac&amp;diff=7337"/>
		<updated>2008-04-10T05:37:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;RAMMAC&lt;br /&gt;
Olen Mac Ramsay Helsingistä ja kotisivuni ovat [[www.geocities.com/maramsay]].&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Valko&amp;diff=7336</id>
		<title>Valko</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Valko&amp;diff=7336"/>
		<updated>2008-04-09T10:37:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Valko on Loviisan satama-alue.&lt;br /&gt;
Nimelle ei ole selvää selitystä. Ruotsiksi nimi on Valkom - mutta ei ole sitä runkoa kuin esim. Hardom, Haddom, Hopom.&lt;br /&gt;
Eräs selitys voisi olla perussana &amp;quot;valkea&amp;quot; eli tuli, sillä sataman lähellä oli kallio rannalla jossa esim. pidettiin varoitustulia.&lt;br /&gt;
Toinen selitys on ruotsin kielen &amp;quot;Valk&amp;quot; eli &amp;quot;penger&amp;quot; taas viitaten mainittuun kallioon.&lt;br /&gt;
Enemmän huumoritajuinen selitys on ruotsin &amp;quot;Wall-ko-ängen&amp;quot; joka löytyi sieltä.&lt;br /&gt;
Valko kuuluu ns Mertlahden alueeseen ja sen omisti [[Golowitz]], Creutz, von Morian, [[von Born]] ja Ramsay suvut. Alue liitettiin Pernajasta Loviisaan v 1957.&lt;br /&gt;
Vanhoissa kartoissa Valkosta löytyy &amp;quot;Valko hytte&amp;quot; mikä viittaisi malmin valmistukseen.&lt;br /&gt;
Valkonlampi sijaitsee Fantsnäsin harjanteen alla, joten on mahdollista että lampeen on aikoinaan syntynyt järvimalmin &amp;quot;kokkareita&amp;quot;, joita sitten on jalostettu.&lt;br /&gt;
1700-luvulla alue oli melkein autio, ja 1945 siellä asui ehkä n 100 henkeä, mutta tänään siellä asuu n 2500 henkeä.&lt;br /&gt;
Eräs Valkon kasvusyy oli firma Valkon Laiva, joka sodan jälkeen teki Venäjälle sotakorvausaluksia, joista tunnetuimmat olivat ne, jotka rakennettiin täysin &amp;quot;ei magneettisiksi&amp;quot; tutkimusaluksiksi.&lt;br /&gt;
Lisäksi löytyy Valkon (sisältyy Fantsnäsin) paikannimet sivulaudatturityöstä, tehnyt Tuulikki Ramsay. Työ löytyy HYn ruotsinkielisen fililogian laitokselta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Haettu osoitteesta http://www.sukuhistoria.fi/wiki/index.php/Fantsn%C3%A4s&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikannimistö]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Pernaja]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Valko&amp;diff=7335</id>
		<title>Valko</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Valko&amp;diff=7335"/>
		<updated>2008-04-09T10:36:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Valko on Loviisan satama-alue.&lt;br /&gt;
Nimelle ei ole selvää selitystä. Ruotsiksi nimi on Valkom - mutta ei ole sitä runkoa kuin esim. Hardom, Haddom, Hopom.&lt;br /&gt;
Eräs selitys voisi olla perussana &amp;quot;valkea&amp;quot; eli tuli, sillä sataman lähellä oli kallio rannalla jossa esim. pidettiin varoitustulia.&lt;br /&gt;
Toinen selitys on ruotsin kielen &amp;quot;Valk&amp;quot; eli &amp;quot;penger&amp;quot; taas viitaten mainittuun kallioon.&lt;br /&gt;
Enemmän huumoritajuinen selitys on ruotsin &amp;quot;Wall-ko-ängen&amp;quot; joka löytyi sieltä.&lt;br /&gt;
Valko kuuluu ns Mertlahden alueeseen ja sen omisti [[Golowitz]], Creutz, von Morian, von Born ja Ramsay suvut. Alue liitettiin Pernajasta Loviisaan v 1957.&lt;br /&gt;
Vanhoissa kartoissa Valkosta löytyy &amp;quot;Valko hytte&amp;quot; mikä viittaisi malmin valmistukseen.&lt;br /&gt;
Valkonlampi sijaitsee Fantsnäsin harjanteen alla, joten on mahdollista että lampeen on aikoinaan syntynyt järvimalmin &amp;quot;kokkareita&amp;quot;, joita sitten on jalostettu.&lt;br /&gt;
1700-luvulla alue oli melkein autio, ja 1945 siellä asui ehkä n 100 henkeä, mutta tänään siellä asuu n 2500 henkeä.&lt;br /&gt;
Eräs Valkon kasvusyy oli firma Valkon Laiva, joka sodan jälkeen teki Venäjälle sotakorvausaluksia, joista tunnetuimmat olivat ne, jotka rakennettiin täysin &amp;quot;ei magneettisiksi&amp;quot; tutkimusaluksiksi.&lt;br /&gt;
Lisäksi löytyy Valkon (sisältyy Fantsnäsin) paikannimet sivulaudatturityöstä, tehnyt Tuulikki Ramsay. Työ löytyy HYn ruotsinkielisen fililogian laitokselta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Haettu osoitteesta http://www.sukuhistoria.fi/wiki/index.php/Fantsn%C3%A4s&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikannimistö]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Pernaja]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Fantsn%C3%A4s&amp;diff=7334</id>
		<title>Fantsnäs</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Fantsn%C3%A4s&amp;diff=7334"/>
		<updated>2008-04-09T10:33:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
Fantsnäs &lt;br /&gt;
Tunnettu 1300-luvulta eri nimisenä mm. Fransnäs, Fansnäs, Fanznäs, Fannäs, Fanäs&lt;br /&gt;
Nykyisin kaksi taloa Smeds ja Weckas. Ennen oli ainakin Nicus ja Ers.&lt;br /&gt;
Nimi luultavasti Fant nimisen henkilön mukaan. Tallinnassa eräs Niklas Fant osti yrttejä 1350-luvulla - voisi olla kylän perustaja. Fant tarkoittaa useata asiaa luotsia, narria, kuninkaan luottomies ym. Suomeksi vastaava sana &amp;quot;vantti, vantikset&amp;quot; ja Leikari.&lt;br /&gt;
Fantsnäsissä on ollut luotsitoimintaa ainakin 1750-luvulla ja vahna luotsitalo on edelleen pystyssä.&lt;br /&gt;
Tälle kylälle löytyy n 30 kpl valokuvattua karttaa 1650 eteenpäin. Kuvat otettu Ruotsin Kansallisarkostosta sekä Suomen maanmittauskonttorista. Kuvat ovat skannattu CD-levylle joka löytyy joko Kansallisarkistosta tai Suomen Sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
Lisäksi löytyy Fantsnäsin paikannimet sivulaudatturityöstä, tehnyt Tuulikki [[Ramsay]].&lt;br /&gt;
Työ löytyy HYn ruotsinkielisen fililogian laitokselta.&lt;br /&gt;
Katso myös [[Pernaja]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikannimistö]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Pernaja]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Fantsn%C3%A4s&amp;diff=7333</id>
		<title>Fantsnäs</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Fantsn%C3%A4s&amp;diff=7333"/>
		<updated>2008-04-08T09:50:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Fantsnäs &lt;br /&gt;
Tunnettu 1300-luvulta eri nimisenä mm. Fransnäs, Fansnäs, Fanznäs, Fannäs, Fanäs&lt;br /&gt;
Nykyisin kaksi taloa Smeds ja Weckas. Ennen oli ainakin Nicus ja Ers.&lt;br /&gt;
Nimi luultavasti Fant nimisen henkilön mukaan. Tallinnassa eräs Niklas Fant osti yrttejä 1350-luvulla - voisi olla kylän perustaja. Fant tarkoittaa useata asiaa luotsia, narria, kuninkaan luottomies ym. Suomeksi vastaava sana &amp;quot;vantti, vantikset&amp;quot; ja Leikari.&lt;br /&gt;
Fantsnäsissä on ollut luotsitoimintaa ainakin 1750-luvulla ja vahna luotsitalo on edelleen pystyssä.&lt;br /&gt;
Tälle kylälle löytyy n 30 kpl valokuvattua karttaa 1650 eteenpäin. Kuvat otettu Ruotsin Kansallisarkostosta sekä Suomen maanmittauskonttorista. Kuvat ovat skannattu CD-levylle joka löytyy joko Kansallisarkistosta tai Suomen Sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
Lisäksi löytyy Fantsnäsin paikannimet sivulaudatturityöstä, tehnyt Tuulikki [[Ramsay]].&lt;br /&gt;
Työ löytyy HYn ruotsinkielisen fililogian laitokselta.&lt;br /&gt;
Katso myös [[Pernaja]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikannimistö]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Pernaja]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Von_Born&amp;diff=7332</id>
		<title>Von Born</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Von_Born&amp;diff=7332"/>
		<updated>2008-04-08T09:27:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;von Born suku tulee Baltian maista, tai saksasta.Tästä enemmän http://genealogia.fi/genos/9/9_104.htm&lt;br /&gt;
Suku omisti Suursarvilahden kartanon, jonka viimeinen omistaja Ernst von Born testamenttasi Svenska litteratursällskapetille. Enemmän: http://www.geocities.com/vonborn2003&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Von_Born&amp;diff=7331</id>
		<title>Von Born</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Von_Born&amp;diff=7331"/>
		<updated>2008-04-08T09:25:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;von Born suku tulee Baltian maista, tai saksasta.Tästä enemmän http://genealogia.fi/genos/9/9_104.htm&lt;br /&gt;
Suku omisti Suursarvilahden kartanon, jonka viimeinenomistaja Ernst von born testamenttasi Svenska litteratursällskapetille. Enemmän: http://www.geocities.com/vonborn2003&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Von_Born&amp;diff=7330</id>
		<title>Von Born</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Von_Born&amp;diff=7330"/>
		<updated>2008-04-08T09:25:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;von Born suku tulee Baltian maista, tai saksasta.Tästä enemmän http://genealogia.fi/genos/9/9_104.htm&lt;br /&gt;
Suku omisti Suursarvilahden kartanon, jonka viimeinenomistaja Ernst von born testamenttasi Svenska litteratursällskapetille. Enemmän: http://www.geocities.com/vonborn2003&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7329</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7329"/>
		<updated>2008-04-08T09:18:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Huomioita suvuista */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog [[Valko]]m hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsnäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
[[von Born]] suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7328</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7328"/>
		<updated>2008-04-08T09:16:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Kylät */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog [[Valko]]m hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsnäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
von Born suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7327</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7327"/>
		<updated>2008-04-08T09:15:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Kylät */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog [[Valko]]m hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsbäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
von Born suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7326</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7326"/>
		<updated>2008-04-08T09:15:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Kylät */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog [[Valko]] hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsbäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
von Born suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7325</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7325"/>
		<updated>2008-04-08T09:14:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Kylät */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog [[Valkom]] hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsbäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
von Born suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7324</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7324"/>
		<updated>2008-04-08T09:14:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Kylät */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog Valkom hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsbäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
von Born suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7323</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7323"/>
		<updated>2008-04-08T09:13:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Kylät */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[Fantsnäs] område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog Valkom hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsbäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
von Born suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7322</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7322"/>
		<updated>2008-04-08T09:11:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
Tunnetuin asukki lienee &amp;quot;Pernajan poika&amp;quot; Mikael Agrikola, joka asui täällä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fantsnäs område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog Valkom hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsbäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
von Born suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7321</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7321"/>
		<updated>2008-04-08T09:09:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: /* Historiaa */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Antell kertoo kunnan alun niin, että eräs skotti, &amp;quot;Teit of Pern&amp;quot; 1300-luvulla olisi tullut tänne ja antanut kylälle nimensä. Ei liene oikein, vaikka sellainen suku on elänyt skotlannissa ja sen vaakuna muistuttaa pernajan.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fantsnäs område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog Valkom hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsbäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
von Born suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7320</id>
		<title>Pernaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Pernaja&amp;diff=7320"/>
		<updated>2008-04-08T09:06:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Pikaohje sivun muokkaamiseen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tietoja kirkonarkistosta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yleistä'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tuhoutuneet ja puuttuvat kirjat'''&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historiaa ==&lt;br /&gt;
Pernajan historia menee kauas ajassa taakse ja kunnasta on kirjoitettu neljä historiankirjaa Antell ja Olle Siren.&lt;br /&gt;
Lisäksi Siren on kirjoittanut paljon paikallishistoriaa kartanoista kuten Suursarvilahti, Malmgård, Tjusterby y.m.&lt;br /&gt;
Pernajan entinen pappi Hipping on kirjoittanut myös historiikin &amp;quot;A. J. Hipping, Beskrifning öfver Perno socken i Finland. St. Pettersburg 1817&amp;quot;, ja tästä on tehty uusiopainos. Tässä on paljon &amp;quot;tarumaista&amp;quot; tietoa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Asukasluku ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kylät ==&lt;br /&gt;
Eräs kylä on Sarvilahden kylä, jossa Suursarvilahti on. Tämä kartanon perinteet menevät 1300-luvulle Creutz suvun alkuun.Nykyinen päärakennus valmistui 1648.&lt;br /&gt;
Suursarvilahdella on oma laaja arkistonsa, jota valvoo Svenska litteratursällskapet, joka omistaa kartanon.&lt;br /&gt;
Tietoja Suursarvilahdesta esim:&lt;br /&gt;
http://www.geocities.com/vonborn2003/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fantsnäs område var från början på båda sidorna av Degerby (Märtlax, Lovisa) viken och bestod av hela Valkom området och öar utanför området. Tillhörde Pernå före inkorporering 1957 då Lovisa stad övertog Valkom hamn med närliggande områden. I de äldsta jordeböckerna från 1543 nämns &amp;quot;Fantznes i Merttelax&amp;quot;. Ägare har varit släkten Lille (Wildeman) i början på 1500 talet samt Golowitz i början av 1600 talet. [[Golowitz]] donerade området till släkten Creutz på Storsarvlaks. Efter detta ägdes Storsarvlaks av von Morian och von Born. Fantsbäs ärvdes av Karin von Born, vars ättlingar (Ramsay) ännu idag äger en del av området. Namnet Fant tyder på att stället har sitt ursprung i lotsning, kanske redan då Viborgs slott byggdes. På 1700- och 1800 -talen var stället lotställe, som lotsade båtar från Lovisa till Stockholm. Första kommendanten på Svartholm, Hägerflyght, bodde på Fantsnäs och började antagligen bygga det översteboställe, som ännu står kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Talot ==&lt;br /&gt;
Eräs talo,Smeds hemman (Fantsnäs), Sarvilahden kylästä liitettiin Loviisaan 1957.&lt;br /&gt;
Tällä talolla on oma historiansa, se on ns everstiluutnantin puustelli rakennettu n 1770.&lt;br /&gt;
Smeds oli ns &amp;quot;augument&amp;quot; Pernajan Bajars talolle.&lt;br /&gt;
[[Fantsnäs]]illä (Smeds, Weckas, Nicus?) on oma arkistonsa, joka löytyy alkuperäisenä Suursarvilahden arkistosta, sekä skannattuna kahdelle CD-levylle Kansalllisarkistosta.&lt;br /&gt;
Suku Sjöholm - Sysikaski on kotoisin täältä.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Isäntäluettelot ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kirjallisuus ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sukukirjoja'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Huomioita suvuista ==&lt;br /&gt;
von Born suvusta (Suursarvilahden viimeinen yksityinen omistajasuku)löytyy tietoja mm. Suomen sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Itä-Uusimaa]]&lt;br /&gt;
[[luokka:Paikkakunnat]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=7319</id>
		<title>Golowitz</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=7319"/>
		<updated>2008-04-08T09:00:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Golowitz, Golawitz myös Golowatchev tai Daniel Ryss&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Venäjältä tuli Suomeen 1600-luvun alussa joitakin aatelissukuja kuten Buturlin, Golowitz, Roubzoff ja Aminoff. Golowitzin alkuperää ei tiedetä, mutta hän sai Perjajassa [[Fantsnäs]] ja Antbyn kylän palkinnoksi kuninkaalta. Pernajan kirkon asehuoneessa on kupariarkku jossa lukee suunnilleen&lt;br /&gt;
»Kongl. May:tz till Swerige Tro Man och Öfwerste Lieutenant Edle och Wälb:e Petter Gålawitz Till Degerby, Kuggum och Jernböhle Ähr födder på sin fädernes Gård Fansnääs i Pärno Sockn åhr 1606 och afsompnadhe i Herranom på sin Gård Degerby den 30 September Åhr 1673[1].»&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samainen Golowitz vaihtoi osan maastaan (Fantsnäs) Degerbyn kylään, josta myöhemmin 1755? tuli Loviisan kaupunki. Peter jätti poikansa perinnöttömäksi ja lahjoitti omaisuutensa Creutz suvulle ja paikasta tuli osa Suursarvilahtea. Suku kuoli sukupuuttoon Peterin pojanpojan kanssa.&lt;br /&gt;
Itäuudellamaalla on sanonta &amp;quot;Svart som Golowitzen&amp;quot;, mikä tarkoittanee Golowitzin mustaa tukkaa.&lt;br /&gt;
Sanonta lienee jostain oikeudenkäynnistä, missä piti tunnistaa Golowitz.&lt;br /&gt;
Lisää aiheesta:http://www.genealogia.fi/genos/4/4_120.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=7318</id>
		<title>Golowitz</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Golowitz&amp;diff=7318"/>
		<updated>2008-04-08T08:59:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Golowitz, Golawitz myös Golowatchev tai Daniel Ryss&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Venäjältä tuli Suomeen 1600-luvun alussa joitakin aatelissukuja kuten Buturlin, Golowitz, Roubzoff ja Aminoff. Golowitzin alkuperää ei tiedetä, mutta hän sai Perjajassa [[Fantsnäs]] ja Antbyn kylän palkinnoksi kuninkaalta. Pernajan kirkon asehuoneessa on kupariarkku jossa lukee suunnilleen&lt;br /&gt;
»Kongl. May:tz till Swerige Tro Man och Öfwerste Lieutenant Edle och Wälb:e Petter Gålawitz Till Degerby, Kuggum och Jernböhle Ähr födder på sin fädernes Gård Fansnääs i Pärno Sockn åhr 1606 och afsompnadhe i Herranom på sin Gård Degerby den 30 September Åhr 1673[1].»&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samainen Golowitz vaihtoi osan maastaan Degerbyn kylään, josta myöhemmin 1755? tuli Loviisan kaupunki. Peter jätti poikansa perinnöttömäksi ja lahjoitti omaisuutensa Creutz suvulle ja paikasta tuli osa Suursarvilahtea. Suku kuoli sukupuuttoon Peterin pojanpojan kanssa.&lt;br /&gt;
Itäuudellamaalla on sanonta &amp;quot;Svart som Golowitzen&amp;quot;, mikä tarkoittanee Golowitzin mustaa tukkaa.&lt;br /&gt;
Sanonta lienee jostain oikeudenkäynnistä, missä piti tunnistaa Golowitz.&lt;br /&gt;
Lisää aiheesta:http://www.genealogia.fi/genos/4/4_120.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[luokka:Suvut]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Valko&amp;diff=7317</id>
		<title>Valko</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Valko&amp;diff=7317"/>
		<updated>2008-04-08T08:58:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Valko on Loviisan satama-alue.&lt;br /&gt;
Nimelle ei ole selvää selitystä. Ruotsiksi nimi on Valkom - mutta ei ole sitä runkoa kuin esim. Hardom, Haddom, Hopom.&lt;br /&gt;
Eräs selitys voisi olla perussana &amp;quot;valkea&amp;quot; eli tuli, sillä sataman lähellä oli kallio rannalla jossa esim. pidettiin varoitustulia.&lt;br /&gt;
Toinen selitys on ruotsin kielen &amp;quot;Valk&amp;quot; eli &amp;quot;penger&amp;quot; taas viitaten mainittuun kallioon.&lt;br /&gt;
Enemmän huumoritajuinen selitys on ruotsin &amp;quot;Wall-ko-ängen&amp;quot; joka löytyi sieltä.&lt;br /&gt;
Valko kuuluu ns Mertlahden alueeseen ja sen omisti Golawitz, Creutz, von Morian, von Born ja Ramsay suvut. Alue liitettiin Pernajasta Loviisaan v 1957.&lt;br /&gt;
Vanhoissa kartoissa Valkosta löytyy &amp;quot;Valko hytte&amp;quot; mikä viittaisi malmin valmistukseen.&lt;br /&gt;
Valkonlampi sijaitsee Fantsnäsin harjanteen alla, joten on mahdollista että lampeen on aikoinaan syntynyt järvimalmin &amp;quot;kokkareita&amp;quot;, joita sitten on jalostettu.&lt;br /&gt;
1700-luvulla alue oli melkein autio, ja 1945 siellä asui ehkä n 100 henkeä, mutta tänään siellä asuu n 2500 henkeä.&lt;br /&gt;
Eräs Valkon kasvusyy oli firma Valkon Laiva, joka sodan jälkeen teki Venäjälle sotakorvausaluksia, joista tunnetuimmat olivat ne, jotka rakennettiin täysin &amp;quot;ei magneettisiksi&amp;quot; tutkimusaluksiksi.&lt;br /&gt;
Lisäksi löytyy Valkon (sisältyy Fantsnäsin) paikannimet sivulaudatturityöstä, tehnyt Tuulikki Ramsay. Työ löytyy HYn ruotsinkielisen fililogian laitokselta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Haettu osoitteesta http://www.sukuhistoria.fi/wiki/index.php/Fantsn%C3%A4s&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikannimistö]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Pernaja]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Fantsn%C3%A4s&amp;diff=7316</id>
		<title>Fantsnäs</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Fantsn%C3%A4s&amp;diff=7316"/>
		<updated>2008-04-08T08:57:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Fantsnäs &lt;br /&gt;
Tunnettu 1300-luvulta eri nimisenä mm. Fransnäs, Fansnäs, Fanznäs, Fannäs, Fanäs&lt;br /&gt;
Nykyisin kaksi taloa Smeds ja Weckas. Ennen oli ainakin Nicus ja Ers.&lt;br /&gt;
Nimi luultavasti Fant nimisen henkilön mukaan. Tallinnassa eräs Niklas Fant osti yrttejä 1350-luvulla - voisi olla kylän perustaja. Fant tarkoittaa useata asiaa luotsia, narria, kuninkaan luottomies ym. Suomeksi vastaava sana &amp;quot;vantti, vantikset&amp;quot; ja Leikari.&lt;br /&gt;
Fantsnäsissä on ollut luotsitoimintaa ainakin 1750-luvulla ja vahna luotsitalo on edelleen pystyssä.&lt;br /&gt;
Tälle kylälle löytyy n 30 kpl valokuvattua karttaa 1650 eteenpäin. Kuvat otettu Ruotsin Kansallisarkostosta sekä Suomen maanmittauskonttorista. Kuvat ovat skannattu CD-levylle joka löytyy joko Kansallisarkistosta tai Suomen Sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
Lisäksi löytyy Fantsnäsin paikannimet sivulaudatturityöstä, tehnyt Tuulikki [[Ramsay]].&lt;br /&gt;
Työ löytyy HYn ruotsinkielisen fililogian laitokselta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikannimistö]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Pernaja]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Fantsn%C3%A4s&amp;diff=7315</id>
		<title>Fantsnäs</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://sukuhistoria.fi/wiki/index.php?title=Fantsn%C3%A4s&amp;diff=7315"/>
		<updated>2008-04-08T08:56:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rammac: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Paikkakunnat]]&lt;br /&gt;
Fantsnäs &lt;br /&gt;
Tunnettu 1300-luvulta eri nimisenä mm. Fransnäs, Fansnäs, Fanznäs, Fannäs, Fanäs&lt;br /&gt;
Nykyisin kaksi taloa Smeds ja Weckas. Ennen oli ainakin Nicus ja Ers.&lt;br /&gt;
Nimi luultavasti Fant nimisen henkilön mukaan. Tallinnassa eräs Niklas Fant osti yrttejä 1350-luvulla - voisi olla kylän perustaja. Fant tarkoittaa useata asiaa luotsia, narria, kuninkaan luottomies ym. Suomeksi vastaava sana &amp;quot;vantti, vantikset&amp;quot; ja Leikari.&lt;br /&gt;
Fantsnäsissä on ollut luotsitoimintaa ainakin 1750-luvulla ja vahna luotsitalo on edelleen pystyssä.&lt;br /&gt;
Tälle kylälle löytyy n 30 kpl valokuvattua karttaa 1650 eteenpäin. Kuvat otettu Ruotsin Kansallisarkostosta sekä Suomen maanmittauskonttorista. Kuvat ovat skannattu CD-levylle joka löytyy joko Kansallisarkistosta tai Suomen Sukututkimusseurasta.&lt;br /&gt;
Lisäksi löytyy Fantsnäsin paikannimet sivulaudatturityöstä, tehnyt Tuulikki [[Ramsay]].&lt;br /&gt;
Työ löytyy HYn ruotsinkielisen fililogian laitokselta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Luokka:Paikannimistö]]&lt;br /&gt;
[[Luokka:Pernaja]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rammac</name></author>
		
	</entry>
</feed>